lisvesita

Är en mycket speciell familj som alltid drar vitsar som jag aldrig fattar. Den stora mannen i huset ligger på golvet med två vin glas, ett med vin och ett med jordnötter. Han frågar alltid mig om jag vill ha det sista av maten men egentligen vill han ha det själv. Sen har vi den lilla som gått och blivit en stor och väldigt intelligent tjej. Det bästa med C är att hon sakta men säkert blir den ironiska i familjen, jag observerar henne och hennes taktik samtidigt som jag leker med tanken av att hon fått det lite från mig. Den stora tjejen numera Kvinnan är ett av mina någoniminfamiljärsmart kort som jag drar fram ganska ofta när jag vill skryta, hon pluggar till läkare. Det låter fint när jag säger "jag har en journalist och två läkare". Mamma M pysslar, sjunger och får mig att sittastågå på nålar. Jag har så mycket respekt för henne att jag nästan är lite rädd... fast det brukar släppa efter en sådär 25 minuter. Japp detta är svampplockartjejens familj.

Att åka ut till dem är som att åka på semester.

coh folk hatar mig för det.... förlåt!

Familjen FloresVarela äger två bilar och just nu är vi två förare vilket jag tycker är perfekt! Något som är mindre perfekt är att min fars lille plutt inte startar, detta innebär att han kommer upp till mitt rum tidigt på morgonen och frågar om skjuts. Jag är vanligtvis ovanligt trevligt på morgonen men idag var jag fruktansvärt otrevlig mot honom.

Dialogen (självklart på spanska): 

- Min dotter? Kan du köra mig till jobbet?
- VA? (jag tittar på honom och somnar om) 
- Liiiis, snälla?
- Vad är det du vill att jag ska göra?
- köra mig till jobbet, snälla
- JAG HAR SKOLA½!!! (en fet lögn) Kan du inte köra med någon annan bil? Ta bilen själv! Kör själv!
- Jag vet men det tar bara 10 minuter, vilket bil ska jag köra?

Lis somnar om och pappa går bekymrad ner.. Hon vaknar efter 2 minuter och inser vilket snorunge hon är och går upp och skäms.

Jag tror att jag måste be om ursäkt.

Plötsligt ser jag en man gå utanför huset och genast börjar mitt hjärta slå snabbare. Jag känner inte mannen, jag har aldrig sätt honom. Han ringer på och jag flyger ner på golvet där jag sedan inser att jag är fullkomligt korkad eftersom han mycket väl kan se mig genom det stora fönstret, jag kryper. Han ringer på flera gånger och jag undrar vart min mobil tagit vägen, katten sitter vid min sida och undrar vad vi håller på med, jag skrattar åt fjärrkontrollen som är mitt vapen.  Mannen slutar att ringa på dörren och jag springer till min mors rum, jag tittar ut genom fönstret och där sitter han! I BILEN! 


Nu har han kört men jag viskar fortfarande och överväger att fortsätta krypa.

Rädda mig någon?
 

Nu har jag gjort alla mina rutiner och lite till.. läst alla tidningar två gånger, kollat min facebook, läst Storasysters blogg (som aldrig uppdateras) och nu sitter jag och önskar att någon rolig kommer ner och hälsar på. Hälst n¨gon som jobbar här så jag kan få kissa en skvätt. Jahaaa neheee.
´
Det kom en gubbe och frågade om jag hade 20 kameler bakom disken, då kikade jag lite´och sa " Nej du! Jag tror dem står inne på kontoret " Och han skrattade den lille mannen, han tog sig på magen och skrattade.. jag skrattade också fast sen kom jag på att jag var kissig och slutade.

Hej! Jag är stressad!

Tja! Jag är fruktansvärt irrriterad just nu... Varför? Jo! för att alla bara bråkar hela jävla tiden. Dem bråkar med mig, dem bråkar med varandra, men katten , hunden, kossan, ALLA! Vet ni?? Jag har inte tid, jag måste städa mitt rum och gå ner i vikt.

Kan vi inte bara chilla lite och vara snälla mot varandra. Vi älskar juh varandra. Jag älskar er i allafall..